"Livet borde vara som för en fjäril, en sommardag"..
- Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö
Såg den idag, lite småmysig sådär :)

Hade ju tänkt att se Moulin Rouge, men näe. Inte i år heller.
Och så tänkte jag att jag i allafall kunde se Sjöfartsnytt.
Men näe. Inte den heller.
Men God Damn it, I have no life!

Vet inte vart jag ska ta vägen med den här jävla bloggen.
Vill inte till Devote. En fuskblogg ta mig fan. Inte alls svårt att få läsare.
Fjortisblogg också.

Men ärligt talat. Alla vill vara speciella och sina egna. Det är ungefär som med punkare, svartrockare och Emo's: "Vadåå, jag vill bara ha min egen stiil!"
Yeah right. Dreads i färgglada längder, randiga strumpbyxor alternativ trasiga nätstrumpor.
Suck.

I dagens bloggar är fan alla lika dana.
Det finns två typer av bloggare.
1. Den äckelromantiska. Hela livet leeeker. Man har fått råd med en kamera och tar närbilder på blommor. Eller på en tallrik jordgubbar och är fruktansvärt djup och skriver ord under som "Sommar. Älska. Hjärta."
Där kommer vi till dom förbannade jäkla orden. Allt ska sammanfattas. Ett. Ord. I. Taget. Och. Punkt. Emellan.
"Aaah, den här dagen är tyyhp: Cigarettfimp. Hjärna. Mens. Blomma."

2. Den skitroliga. Man måste nu vara tvärtemot dom äckelromantiska. Skriver hur larvigt det är med mode, varenda mening har ett noga valt uttänkt skämt. Och näe, knappt en enda jävel som lyckas.

Jag platsar inte in någonstans.
Älskar mode ta mig fan. Kan vara romantisk, men behöver inte gulla sönder mig för det.
Endå går bloggen skit. Vene.