Hej hej, hallå dagboken.
Jag har mest lite funderingar.

Varför ska man envisas med att dricka alkohol, även fast man vet hur det slutar? Kan man inte hantera en sak ska man ju heller inte genomföra det, eller hur?
Det måste ju vara samma sak som att köra bil. Kan man varken köra eller hantera en bil, då ska man ju heller inte köra. Eller om man inte vet hur man ska slakta en gris, då är det ju jäkligt dumt att göra det. Visst förstår du vad jag menar?

Det är så med mig.
Jag kan inte bara ta ETT glas vin. Har jag tagit två och tar det tredje, då är det superkört. Då blir jag så festsugen att det inte är sant. Bara MÅSTE ha mer. Tar jag en öl.. Alltså, jag älskar öl.

Jag kan inte hejda mig med alkohol. Jag ska fylla 21 och kan fortfarande inte hantera alkohol. Det säger ju rätt mycket - Jag borde fan i mig inte dricka. Jag kan ju inte hantera skiten! Jag vet aldrig när jag ska sluta. Och istället för att ta en vatten eller beställa en öl på krogen beställer jag alltid en drink, 6a. Även fast jag är karatefull.

Min mamma måste verkligen vara stolt! Hon har en 21årig dotter som super som en 13 åring. Hahaha. Herregud, jag ramlade upp hos henne vid 2 snåret, spydde ner min mosters skidbrallor, in på toan och spyr i badkaret, handfatet och toaletten. Seriöst, sådär full har jag inte varit sen jag var 15. Och det är fan i mig pinsamt. Jag slängde mig i soffan och började prata i sömnen. "Men orka Amanda!" "Men jävla Madde!" Tydligen högt också. Mamma ropade håll käften till mig, och det verkade hjälpa.

Och mina sociala skills ser inga gränser! Jag pratar med allt och alla och om ALLT. Jag vill bara sätta silvertejp på mig själv och slå till mig själv på käften.

Nej, det är säkert alltså. Jag kan inte hantera alkohol. Jag ska fan sluta med det. För jag kan inte hantera det.

Amen.